Vid samma kafé, efterföljande dag...
Hej,
sitter på samma kafé igen. Mamman ville ha en paus - och det var nog dags för hon var otrevlig som få.
La sig i hela tiden och insinuerade otrevligheter - till den grad att min son reagerade och började skrika åt mig också.
Det finns ett fenomen som kallas PAS. Huruvida det är tillämpbart i det här fallet lämnar jag över till expertis. Men det känns inte helt främmande i såna här lägen.
Denna blogg består av brev till min son - och jag har beslutat att han så småningom ska få läsa en del texter om det verkar rimligt och vettigt.
Jag kommer dock också, har jag nu bestämt, att dokumentera de otrevligheter som mamman skapar. Dessa kommer jag inte att låta honom läsa. Vidare kommer jag också att berätta om själva tvist-processen från svenska rättsväsendet.
Just nu är jag arg och irriterad. Bland annat för att:
- Mamman (som brukligt) rättar mig i allt jag gör med sonen.
- Mamman brutalt sparkade bort mig från sängen när jag satte mig på ena ändenför att fixa något åt sonen.
- Knappt ger mig och sonen någon egentid. Exempelvis Inte tillåter att sonen och jag får gå ut på egen promenad.
- Ringer sin mamma och högt och tydligt pratar skit om mig (så jag hör) och förvånande nog hittar på (vårdnadsmässiga felaktiga) saker som jag har gjort när jag varit där på förmiddagen.
- Säger saker som "Du vet väl om att du riskerar att förlora allt det du har i Tingsrätten va?" (Vilket är bullshit eftersom jag inte har något att förlora)
Är nu mindre irriterad när jag fått ner dessa saker på pränt.
Nu är det dags att gå och tillbringa eftermiddagen med den fantastiska sonen. Here I come.
sitter på samma kafé igen. Mamman ville ha en paus - och det var nog dags för hon var otrevlig som få.
La sig i hela tiden och insinuerade otrevligheter - till den grad att min son reagerade och började skrika åt mig också.
Det finns ett fenomen som kallas PAS. Huruvida det är tillämpbart i det här fallet lämnar jag över till expertis. Men det känns inte helt främmande i såna här lägen.
Denna blogg består av brev till min son - och jag har beslutat att han så småningom ska få läsa en del texter om det verkar rimligt och vettigt.
Jag kommer dock också, har jag nu bestämt, att dokumentera de otrevligheter som mamman skapar. Dessa kommer jag inte att låta honom läsa. Vidare kommer jag också att berätta om själva tvist-processen från svenska rättsväsendet.
Just nu är jag arg och irriterad. Bland annat för att:
- Mamman (som brukligt) rättar mig i allt jag gör med sonen.
- Mamman brutalt sparkade bort mig från sängen när jag satte mig på ena ändenför att fixa något åt sonen.
- Knappt ger mig och sonen någon egentid. Exempelvis Inte tillåter att sonen och jag får gå ut på egen promenad.
- Ringer sin mamma och högt och tydligt pratar skit om mig (så jag hör) och förvånande nog hittar på (vårdnadsmässiga felaktiga) saker som jag har gjort när jag varit där på förmiddagen.
- Säger saker som "Du vet väl om att du riskerar att förlora allt det du har i Tingsrätten va?" (Vilket är bullshit eftersom jag inte har något att förlora)
Är nu mindre irriterad när jag fått ner dessa saker på pränt.
Nu är det dags att gå och tillbringa eftermiddagen med den fantastiska sonen. Here I come.
Kommentarer
Postat av: Ylva-Li
Herrejösses.. Vad jag önskar att jag kunde göra nåt. ge inte upp! Fortsätt kämpa. De måste snart få upp ögonen för hur DU blir behandlad och hur de behandlar din relation till din son.. Som pappa (som definitivt inte verkar på något sätt som att du bör bli behandlad på detta sätt, bli nekad ditt eget barn) borde du väl ha rättigheter? Ibland är det en förbannelse att man anser att barnet har större rätt att vara hos sin mor..
kramar om
//Ylva-Li
Trackback
